Idag känner jag mig förväntansfull. Glad. Pirrig. Min syster bjuder mig och mina söner till London. Vi åker på söndag och är borta en vecka. Tjohoooooooooo! Jag har inte varit där sedan 1975!!! Ska bara passera en begravning i morgon innan jag kan gå vidare till Gå. Det känns lite sådär men det är också skönt att få säga hej då. Lägga sorgen bakom sig och gå vidare.
Tänk vilka kast. Sorglig begravning ena dagen och rolig resa nästa.
Kram till er alla!
Tack Madeleine!
Hej då Gunnar!
Hur många solnedgångar som helst
3 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar