Till tonerna av Queen och "Somebody to love"
i värmen och ljuset från sommarsolen
i glansen från den blänkande kopparn på Riddarholmskyrkans tak
bakom mina coola solglasögon på väg till jobbet
med ett nyvaket, pulserande Stockholm under mina promenerande fötter
får jag ett sådant glädjerus och fylls av sådan stark kärlek och värme att jag tänkte -"är detta ett halleluja moment?".
Jag kände definitivt Gud. Mitt inre. Varandet. Själen. Oneness. Meningen med livet.
Om än för en så kort stund.
Tack
Kärlek
Hur många solnedgångar som helst
3 år sedan