Tack

Tack för det rika liv jag lever

För det finaste, mina söner
Min man och min familj
Mina vänner som jag delar allt med
För den vackra stad jag bor i
Skärgården, havet, sjöarna, fjällen och slätterna
För djuren i mitt liv
För solen som går upp varje morgon
För regnet som ger liv åt mina törstiga växter
För maten som står på bordet varje dag
För sängen som skänker mig vila varje natt
För musiken som gör mig glad
För min kropp, min friska kropp
För mitt arbete som ger mig lön
För alla som kämpar för rättvisa
För att jag kan skänka till de mer behövande.

Jag tackar för att alltid ha varit älskad
Älskad i hela mitt liv
Tack för att jag fått älska

Happy halloween
eller
trevlig alla helgons helg!

Bröllopet

Då var det dags...........

Dagen B.
Bröllopet.
Jag gick upp ganska tidigt, kollade att buketten som jag gjort dagen innan fortfarande var fräsch. Ja, det var det :-) Syns på bilden.

Jag fixade håret själv också. Jamen vaffan! Bara för att man säger bröllop så kostar det skjortan! Inte ville jag locka håret för tretusen. Näe.
Det blev så bra med min locktång.

Vi åkte till Hotel J där vi skulle tillbringa bröllopsnatten. Lämnade bil och bagage där och så kom svärfar och hämtade upp oss.
Skansen nästa!
Vi gifte oss då det var drop-in bröllop. Denna dag råkade vara samma dag som min födelsedag. Rolig idé. Inte så högtravande. Bara glada människor (och djur, vi var ju på Skansen).

Catrin, Joakim, Veronica och Jonny hade fixat lunchen som vi intog i det gröna. god lunch med bubbel och alla goa vänner och familj, Livet kan inte bli så mycket bättre.

Här  är vi - snart man och fru

En del av alla som var med på Skansen

OCH  den goda maten. Har ni sett en
snyggare dukning :-) ?

Vi hade vårt könummer till bröllopet men struntade i det. Vi gick till kön efter lunchen. Det var kanske en halvtimmes väntan i strålande sol

Kolla röda mattan :-)

Här blir vi äkta makar :-)

Och den underbara prästen från västkusten som avslutade det hela med att säga;
De e gött

Efter bröllopet gick några av oss och tog ett glas vin på haket som ligger precis vid Djurgårdsbron
Andra fortsatte en stund på Skansen och några åkte iväg på stan....

Här sitter tre gudomliga kvinnor i solen på "Tvillingarna"

Middagen skulle vi inta på Thomas och min favoritrestaurang; Esperanza.

Först bubbel (såklart!). Sedan en tallrik med goda italienska antipasti. Till huvudrätt, lamminnerfilé med tillbehör och till dessert en chokladfondant. Mycket bra och jättegott..........

Fantastiska Jenny presenterade kvällens meny och viner

 Tal hölls med tårar och skratt

Catrin - min klippa

Min förstfödde höll ett jättefint tal

Bror Henry som höll det "pinsamma" talet..........

Syster Madeleine som höll det rörande talet

Honnörsbordet

En mycket lyckad dag och som man ser på sista bilden. En mycket nöjd brud

Tack, tack, tack alla kära!

Möhippan

Möhippan.

Sitter en fredag eftermiddag och fikar med jobbarkompisarna. Asflabb som vanligt. Helt plötsligt står min syster där. Och Veronica. Och Catrin.
Mitt på golvet framför mig. På jobbet. Klockan 14.30.

Det är märkligt hur hjärnan fungerar. Eller inte.

Jag förstår ju vad som är på G men ändå inte. Jag och Thomas ska ju till son o svärdotter på middag. Har liksom inte tid med detta. Och så har jag ju köpt blommor. Och vin.

– Oroa dig inte för det, säger dom. Men min hjärna är fortfarande inte riktigt med.
– Men Thomas har ju tagit med bilen till jobbet, försöker jag invända.

Då ler dom bara. Mina kära vänner o goa syster. Jag är så glad för att dom finns i mitt liv. Verkligen.

Vi promenerar i försommarsolen från Kungsholmen till en uteservering och dricker bubbel. Mysigt.
Sedan Centralbadet o bubbla. Och så mera bubbel. Självklart hade dom med sig baddräkt o Catrin sprang iväg till Paul U Bergström och köpte fina trosor till mig. :-)

Efter det så åkte vi till en butik som heter Kristallrummet där dom även håller kurser. Vi skulle göra vårt eget armband/halsband. Fler mötte upp, min svärdotter Nathalie och hennes mor Charlotte. Och min fina väninna Marie-Louise o hennes dotter (min guddotter) Bianca.

Mina bästa finaste......jag blev jätteglad.

Alla gjorde sitt eget smycke som minne av kvällen. Och hela tiden drack vi champagne!

Butiksinnehavaren fick hjälpa med det
pillrigaste. Jag var inte kapabel längre!

Sådärja, nu börjar jag bli snygg :-)

När alla var nöjda med sin kreation åkte vi till Gute Grill. Fantastisk mat och trevlig service.

Slutligen slöt vi upp med svensexan. Grabbarna hade också haft sitt roliga. Men det får någon annan blogga om! Vad gjorde vi sedan? Jo det man aldrig bör göra J Vi tog en stänkare till.  Det som var riktigt kul var att mina änglar var med (läs söner).

Natti natti och tack för en jättefin kväll alla underbara vänner.

Fru

Och så har jag då blivit fru!
Och jag har fått en make.
Fint är det.

Tänkte mig ett långt inlägg med bilder från möhippa, svensexa, bröllop o smekmånad senare.
Kram

Oväntat

En av dom mest oväntat roligaste ögonblicken i mitt liv var på gymet i Åkersberga. En "dans"-klass där instruktören förberett en koreografi till Lady Gagas "Born This Way".
Vi hade efter en timmes träning uppvisning för pump-klassen som väntade på att få komma in i salen.

Vilken kick det var!

Det sitter jag alltså o tänker tillbaka på nu, på bussen, 5-6 år senare, på väg till jobbet.

Tack instruktören.  Jag har glömt ditt namn men kommer aldrig glömma den gången!

Nog nu

Lyssnar på Mauro i lurarna – ”Det finns ingen som vinner” När det är nog så e’re nog”

Funderar på vart allt tog vägen. Var mina drömmar om ett lyckligt liv är?

”Jag säger till dig broder som är ung och stark idag………..”

När det är nog så e’re nog.

Ja tamejfan. Jag vilar i det och det känns bra.

Det är nog nu, det känns bra, jag har blivit vuxen!

Krasch

Krasch in i väggen.
Konflikt
Kaos

Jobbet stinker som man säger i Amerikat.
I privatlivet går jag på moln.

Såååååååååååå trött på konflikter.
Onödig energi - bortkastad tid.

Tjoflöjt - livet går vidare i alla fall................

Igen!

Alltså.
Denna påsk har jag ätit och druckit massor! Njutit o slappat.

Idag står jag på vågen hos viktväktarna.
.......

O har gått ner 0.6!

IGEN

Life is good right now 

Strålande humör!

Jag är på ett alldeles utmärkt humör!

Jag har blivit 9 kilo lättare.

Och så har jag bestämt mig att göra precis så mycket som jag själv förväntar mig av mig.

Inte vad andra förväntar sig av mig.

Det är faktiskt en skön känsla av lätthet.

Haha, tänk att jag går ner i vikt samtidigt som jag får denna insikt. Livet är bra komiskt.......

Ciao

Sjuk

Det var länge sedan jag var sjuk. På riktigt...
Jag har legat sedan i söndags o hostat o snorat. Lite  feber också tror jag.
Idag är jag på benen igen men tror att jag har tagit i för mycket, jag har svårt att sitta still....

Anyway, jag tror att det är nyttigt att stanna upp ibland. Även som nu när det är helt ofrivilligt.
Känna och förstå att världen snurrar på utan min medverkan. Att folk runt omkring mig inte upplever kaos bara för att jag är borta.

Eller?

Om jag bara kunde få in det i min tjocka skalle så skulle jag nog bli mycket gladare. Inte känna att allt vilar på mina axlar. Varför är det så att att jag alltid jobbar för att vara oumbärlig, vara bäst, vara omtyckt?

Mammas krav på lilla fröken duktig från barnsben? Eller ska man verkligen skylla på sin barndom?
 Livet är ju mitt.
Här och nu.
Och vem kan jag skylla på om inte mig? På mig som inte gör en förändring?

Härliga lördag

Idag har varit bra.
Mediterat
Sytt nya soffkuddar
Gosat med katterna
Pussat Thomas
Dammsugit
Tvättat
Duschat
Målat naglarna
Och snart ett glas vin

SKÅL!

Vipassana, Dhamma

Detta är min berättelse om mina upplevelser på Vipassana-centret. Det är min sanning och min tolkning av kursen.

Varför göra detta?

Jag har alltid sökt, sökt sökt.

I slutet på åttiotalet hade jag, som stressad småbarnsmamma, en önskan om att kunna ”stänga av” , att kunna koppla av.

Jag kom i kontakt med transcendental meditation som har hjälp mig många år, med allt från att koppla av till att föda barn.

Men.

Den har inte hjälpt mig att hitta mitt inre, inte hjälpt mig att förstå meningen med livet.

Livet knallade på och så hände det som händer alla mammor. Barnen flyttar hemifrån. Vem och vad ska nu få min uppmärksamhet, mitt engagemang?

Jag har provat på diverse skumma kurser med tarotläsning, tala med andar, healing mm

Två vändor till Englagård. En självutnämnd guru äger stället och skor sig på alla oss sökande människor. Rik som ett troll!

Jag gick en kurs i hur man styr sin kosa mot sina drömmar. Till vilken nytta? Jag har ju ingen aning om vad jag vill. Hur ska jag då kunna styra skeppet?

En kurs i Oneness. Varför inte? Där skulle man kunna självförverkliga sig......... Så hamnade jag på ett konvent som i det närmaste var ett väckelsemöte, där folk i publiken skrattade, grät, skrek helt hysteriskt. På scenen satt nio ”upphöjda, upplysta” personer klädda i vitt och log mot publiken.

Jag var botad.

Ju mer åren gått så har jag känt ett behov av tysthet. En möjlighet till reflektion. Så jag slängde ut frågan på FB om någon hade tips om något retreat som var bra. Och fick ett svar – Vipassana i Ödeshög. Jag hade egentligen funderat på kloster en långhelg eller liknande.........

Vipassana – Dhamma

Vipassana betyder att se saker som dom egentligen är.

Dhamma är naturens lag, en upplyst människas lära, vägen till befrielse.

Vipassana är en meditationsteknik som ska ha bevarats i sin rena form av munkar ända sedan Buddahs död. Man praktiserade denna teknik i Indien innan den dog ut där för ca 2000 år sedan och den spreds till omkringliggande länder, bl a. Burma. Till de praktiserande i Burma sades det att denna teknik var deras ansvar att bevara i tusentals år. Vilket ett fåtal människor gjorde i generation efter generation i 2500 år. Sånger och recitationer från Buddha på ett gammalt språk som talades i Indien då, Pali, är bevarade.

En man vid namn S N Goenka som var född i Burma men som hade Indiska föräldrar kom i kontakt med denna teknik började år 1969 lära ut Dhamma i Indien och så småningom i hela världen. Hans koncept är att man lär sig tekniken på en 10-dagars kurs på speciella centra. För 2500 år sedan var det munkar som lärde ut denna teknik och då i sina kloster.....

Mr Goenka dog i höstas 90 år gammal. Han ägnade halva sitt liv åt att hjälpa människor och att sprida tekniken över hela världen.

Vad är då tekniken bra för? Det är en meditation som inte är en ”koppla-av-meditation” utan man är mycket fokuserad och är uppmärksam på sin egen kropp, sina egna förnimmelser, under hela meditationen. Moral, behärska sinnet (koncentration) och vishet övas hela tiden. Dhamma är vägen till upplysning, vägen för att bli av med lidande. Den väg som Buddha ägnade hela sitt vuxna liv åt att hitta.

Bli lycklig helt enkelt.

Och var börjar man? Med sig själv. Det har du kanske hört förut? För att kunna älska andra måste du först älska dig själv................

Religion/filosofi

Vipassana är ingen religion. Ingen sekt. Ingen klubb.

Det finns inga avbilder av gudar, inga altare med foton på självutnämnda Bagawans, inga silversandaler att dyrka (vissa vet vad jag pratar om) det finns inte någon som tjänar pengar på detta eftersom det är gratis att gå kurserna. Ja, du hörde rätt. Maten, login, utbildningen - Gratis.

Självklart kommer Buddismen upp i föredragen som hölls på centret eftersom det var Buddhas teknik!

Aldrig någonsin hänvisade man till någon gud, någon sekt, något medlemsskap av något slag. Tvärtom menade man att Buddha aldrig bad om att bli gudaförklarad. Eller att Jesus förmodligen hellre sett oss människor följa hans råd och lära istället för att göra honom till en ikon.

Människan skapade Gud efter sin avbild.......... och inte tvärtom.

Personalen/Maten/Login

Personalen jobbade ideellt. Samtliga. De kom och jobbade för kortare eller längre perioder. En sorts gåva som tack för att få ha lärt sig tekniken.

Maten var såklart vegetarisk (man dödar inte). Tyckte att maten var ok men inte mer. Mycket enkel.

Vi bodde i vandrarhemsliknande hus. Meditationssalar och matsal låg i en huvudbyggnad. Väldigt enkla rum med säng och stol som enda inredning.

Ett asketiskt liv levdes där.

Vistelsen

Jag anlände på eftermiddagen på onsdagen och fick lämna ifrån mig telefon och andra distraktioner såsom ev böcker eller mp3spelare. Distraktioner så som korta kjolar eller urringningar var självklart uteslutet också.

Jag blev tilldelad ett rum där jag skulle få en rumskamrat snart. Det visade sig bli Anne Marie från Odense i Danmark. Män och kvinnor var åtskilda under hela vistelsen.

Kl. 17.00 fick vi en soppa och sedan lite information. Något som verkligen slog mig (nästan som en chock) var medelåldern på kvinnorna! Jag hade förväntat mig många i min ålder som söker meningen med livet men ack vad fel jag hade! Min gissning är att medelåldern var ca 25-28. Det var tjejer från 20 upp till 55. och som sagt de flesta var mellan 22-30. Konstigt va?

Det var alla typer av tjejer. Allt från rastafari till små pipinetta akademiker.

Och så skulle vi då få lära oss meditera. Spännande.

Efter första lektionen och övningen av meditation så inträdde ädel tystnad. Det innebär att man inte får tala med varann. Inte kommunicera vare sig med blickar eller tecken. Inte ha fysisk kontakt av något slag. Man skulle helt enkelt låtsas om som om man var där helt själv. Du fick tala med läraren om du hade frågor om meditationen och med en ”helper” om du hade problem av praktisk natur.

Vi mediterade och lyssnade på kvällsföredraget som alltid hölls av mr Goenka, inspelat, på indisk engelska och med en svensk översättning direkt efter. Det reciterades en del från Buddha och sånger som lät konstigt gutturala sjöngs av honom.

Efter det var klockan 21 och det var dags att gå och lägga sig. Tyst och släckt 21.30.

Nästa morgon ringde gong-gongen 04.00 och det var dags att börja meditera, antingen på rummet eller i meditationssalen.

Jag vaknade med huvudvärk och tänkte att jag sover över denna gång. Och så ringde gong-gongen en andra gång för frukost kl. 06.30. Då gick jag till matsalen och möttes av …......... 39 Zombies!!!

Tänk er att komma in i ett rum med 40 kvinnor med total tystnad förutom ljudet av skedar som slår mot tallriken. Alla stirrar ut i tomma luften och ser helt okontaktbara ut....

Nåja, bara att sälla sig till skaran.

Huvudet värkte fortfarande men det gör det ju då och då så jag tänkte inte mer på det.

Dagen fortsatte med meditationer och och lunch. På lunchen gick jag en liiiiiiiten promenad på det liiiiiiiiillla skogsområde som det var tillåtet att vistas på.

På eftermiddagen tilltog huvudvärken och det välbekanta illamåendet började göra sig gällande. NEJ, inte migrän! Inte nu!

Men min själ och kropp var inte överens.

Jag låg i sängen på eftermiddagen och hoppade över en obligatorisk samling. - Vilket inte var populärt.

Jag fick gå och tala med läraren på kvällen och självklart förstod hon att jag mådde dåligt men uppmanade mig att var med på resten av kvällens övningar. Jorå, så noga var det. Har man åtagit sig att åka dit då måste man också delta till 100%.

Vi kom överens om att jag skulle få sitta nära utgången ifall jag behövde springa därifrån.

Men befrielsen kom direkt efter jag talat med läraren, jag sprang bakom ett av förrådshuset och

spydde som en räv. Puh!

De första dagarna släpade sig fram och jag tror aldrig jag haft så TRÅÅÅÅÅÅKIGT så LÄNGE! Herregud vad hade jag gett mig in på?

Men dagarna gick och meditationerna blev mer och mer intressanta. Maten blev aldrig intressant men jag gick aldrig hungrig och det var ju huvudsaken.

Ibland tänkte jag på Thomas. Undrar vad han gör just nu? Undrar vad som händer ute i världen?

Och jag har designat - kläder, kuddar, krukor, jag har skrivit detta blogginlägg hundra gånger. Jag har börjat att teckna och mycket mer. Allt detta bara i huvudet. Vad gör man när det är tråkigt och det enda man kan leka med är fantasin?

Jag tänker inte gå in på vad vi lärde oss för det är för mycket men jag kan säga så mycket att detta är något som jag skulle bli glad om fler gjorde. Att ta 10 dagar av sitt liv och få lära sig om hur man kan hitta frid inom sig. Vilken värld vi skulle få! Lööööööööööööööööve hela dagarna :-)

Tionde dagen skulle vi få börja prata igen. Jag var lite osäker på hur det skulle kännas. Jag hade ju haft en rumskamrat som jag inte låtsats om under hela 9 dagar!

Nåväl, efter morgonmeditationen den tionde dagen upphörde den ädla tystnaden och ett KACKEL utan dess like inträdde. Först lite försiktigt men sedan accelererade det till en nästa outhärdlig ljudnivå, jag tappade nästan rösten av allt babbel och otränade stämband. På kvällen kändes det irriterande när folk pratade och jag ville sova!

Det visade sig att de flesta tyckte maten varit bra (så jag är väl kräsen dårå) och att dom flesta jag pratade med hade varit arga och deprimerade till en början på vistelsen. Kanske inte så konstigt........

Det var flera deltagare som inte kom från Sverige. Det var danskar, norrmän, finländare, en kanadensare, en eller två peruaner, de var i alla fall latinamerikaner.

Varför så många nationaliteter? Jo Vipassana är så populärt ute i världen att det är flera års väntetid så att man betalar dyra flygbiljetter och åker till Sverige helt enkelt! Att våra skandinaviska grannar kommer hit är inte så konstigt då detta center är det enda i norden.

Dag elva på morgonen var det dags att åka hem. Först en gemensam meditation. Konstigt nog kändes det sorgligt att det tog slut även om jag längtade hem............

Resultatet

Är jag då en upplyst människa? Nej inte ännu :-) men jag kommer att fortsätta meditera enligt denna teknik morgon och kväll för att må bra helt enkelt. Mitt syfte med att åka var att pröva mitt (obefintliga) tålamod, att lyssna inåt utan en massa brus från omvärlden och att få frid. Och ja, delvis kan jag redan nu känna att jag är på väg. 10 dagars kursen är inte quick-fix utan en inledning och utbildning av tekniken och filosofin är kring Vipassana.

Jag är så glad att att jag har gjort den och kanske åker jag igen om något år eller två....

Jag har betalat en frivillig slant för att även du ska ha möjlighet att gå. Det är så det finansieras. Av elever som tagit kursen och som vill bidra efter egen förmåga till att fler kan gå. Ta chansen!

Må alla varelser bli lyckliga, fridfulla och fria.

Med all kärlek

Helene

KURSSCHEMA

04.00 Gonggong - väckning

04.30 - 06.30 Meditation i salen eller på ditt rum

06.30 - 08.00 Frukost

08.00 - 09.00 GRUPPMEDITATION I SALEN

09.00 - 11.00 Instruktioner, därefter meditation i salen eller på ditt rum

11.00 - 12.00 Lunch

12.00 - 13.00 Vila och möjlighet till samtal med läraren

13.00 - 14.30 Meditation i salen eller på ditt rum

14.30 - 15.30 GRUPPMEDITATION I SALEN

15.30 - 17.00 Instruktioner, därefter meditation i salen eller på ditt rum

17.00 - 18.00 Tepaus

18.00 - 19.00 GRUPPMEDITATION I SALEN

19.00 - 20.15 Lärarens föredrag i salen

20.15 - 21.00 GRUPPMEDITATION I SALEN

21.00 - 21.30 Möjlighet att ställa frågor i salen

21.30-            Nattvila - ljuset släcks

Mer att läsa finns på 

http://www.se.dhamma.org/

Vipassana retreat

Jag ska göra en resa.
En resa som jag aldrig gjort förut.
En resa som de flesta aldrig kommer att göra.

Det är med blandade känslor jag försöker förbereda mig inför de kommande 10 dagarna.
Livrädd, förväntansfull. Nervös...Hoppas jag klarar av det!

En inre resa i total tystnad.

10 dagar utan kontakt med yttervärlden. Ingen kommunikation med andra människor. Inte läsa, inte skriva,  inte prata, ingen fysisk kontakt.

Bara jag.

Vi ses när jag kommit ut på andra sidan!

Gott Nytt År

Inga löften, bara en massa förhoppningar.
Det blir ett bra år med många positiva händelser.
Mycket som löser sig.

Och förhoppningen om att hitta mig själv.

Hitta mig själv i bruset.

Kanske skriva en bok?
Eller kanske sy en klänning?
Eller bli smal?

Vem vet, året blir som det blir.

Jag ska försöka vara i det som är.

Här

Nu